Man börjar ju bli van..

Idag fick jag träffa min älskade buse första gången på 5 dar! Men om ni frågar mig känns det som det var minst 3 veckor sen jag såg henne sist. Tror Vannis var glad att se mig också då hon gnäggade och kom travande i hagen. Värmer i hjärtat kan jag lova min lillskrutt♥
 
Redan när jag tog in henne kände jag ju att hon var överladdad. Samma när jag skulle gå bort till manegen vilket slutade mer i att jag gled på isen efter en brallande häst. När jag väl satt upp taktade hon mest och hade lite svårt att skritta men så himla pigg kändes hon inte, inte värre än vanligt. När jag började trava var hon rätt så lugn lite stel och springig. Men så var det ju den där rackarns galoppen.. Hon brallade runt lite hejvilt i tid och otid och skynket som delar av manegen på mitten skulle ju helt klart äta upp henne! Shit så läskigt det var. Kan säga jag inte blev överlycklig då jag insåg jag inte hade någon martingal på henne heller. Hon lyckades bara nocka mig 3 gånger idag vilket är stora framsteg, börjar lära mig det här alltså ;)
 
Nåja, jag överlevde och så pigg var hon ju faktiskt inte! Kunde varit värre så är nöjd. Blev bara lite bus idag så hon fick springa av sig lite energi, inte för att den någonsin tar slut..
Antigen imorgon eller på söndag ska hon få rejsa av sig riktigt ordentligt(helst utan mig på ryggen) och är vädret på min sida ska vi försöka fota lite liknande bilder som dom ovan^

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0