Bara träna vidare.

Idag red jag på utebanan till en början. Fick gå in i manegen efter ett tag då det började regna så mycket. Regn i november känns mindre kul måste jag erkänna. Skulle egentligen göra lite galoppintervaller på utebanan men när jag började rida var hon så spänd och stum så kunde inte bara ignorera det vilket jag gjorde igår. Det blev ett lite mer dressyrpass idag. Men idag så lyckades jag få henne betydligt mer avslappnad och fick faktiskt lite av den här "wow-känslan" i slutet, helst i galoppen.

Som jag nämnt tidigare är det lätt man glömmer bort hon inte har samma muskler som innan skadan. Så fort hon slappnar av och ger efter så jag får en bra känsla rider jag bara med den känslan i kanske 3-5 minuter sen ger jag mig och travar av henne. Det kan ta ett bra tag innan jag får henne att slappna av däremot. Men kan inte ge mig förrän hon gör rätt heller. Det kommer bli lättare för henne efter varje gång jag pushar henne att verkligen jobba med hela kroppen. Hon får ju mer muskler, bättre kondis och mer ork helt enkelt.

Det är väldigt jobbigt för henne just nu att gå i den formen så därför gör hon allt för att komma undan. När hon väl går där så rider jag bara så ett litet tag innan jag ger mig som sagt. Sen är det bara rida henne längre så och känna efter hur mycket hon orkar. Sen kommer det ju såklart bli lättare för henne, då kommer hon ju inte streta emot lika mycket och man får snabbare den känslan man vill ha. Vill heller inte pusha henne till den gränsen då hon tycker det blir alldeles för jobbigt så hon inte vill längre. Nä det är bara träna vidare, vi kommer hitta tillbaka så småning om och dessutom - bli ännu bättre!
 
 Blev ett litet flummigt inlägg men jag hoppas ni förstår vad jag försöker få fram haha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0