Där konsten slutar tar våldet vid.

Idag var det verkligen inte min dag och inte Vannis dag heller för den delen. Idag kan vara det värsta pass vi ridit under dessa tre år jag ägt henne. Iallafall vad jag kommer ihåg. Kan väl ha förträngt något pass haha.. Vannis var så himla stark, stretig och allmänt ofokuserad. Var tre andra och red i manegen som Vannis hellre kollade på än att lyssna på mig. Jag blev självklart också ofokuserad och även om det är folk jag känner som rider med mig blir det väl ändå lite press på mig att det ska gå bra. Vannis småstack hela tiden. Så fort jag kom åt henne minsta lilla kastade hon sig fram och började trippa. Ställde henne åt båda hållen men så fort huvudet hamnade rakt så kastade hon upp huvudet och stack framåt.
 
Försökte ta djupa andetag och bara börja om på nytt varje gång hon stack. Men som man brukar säga: "Där konsten slutar tar våldet vid". Så blev det för mig idag. Tillslut rann det bara över och när hon stack slet jag bara i henne allt jag kunde. Lika snabbt som jag gjorde det ångrade jag det såå mycket. Har med handen på hjärtat aldrig och då menar jag aldrig, slitit i henne på det sättet och kommer aldrig göra om det heller. Vannis som är så känslig och vill göra allt rätt förtjänar det verkligen inte och är verkligen inte hennes fel att jag har en dålig dag och mitt tålamod inte alls höll. Släppte tyglarna och bara skrittade ett tag. Vannis var ju såklart jätte stressad och väldigt förvirrad.
 
Sen när jag tog tyglarna stressade hon genast upp sig ännu mer. Var bara lugn och försökte få henne ta ett stöd på yttertygeln och slappna av. Efter ett tag blev hon jätte fin i skritten. Travade lite och även där var hon så fin. Min lilla ponny, hon vet exakt vad hon ska göra bara jag gör rätt. Nä usch fyy vad jag mår dåligt över detta. Förstår inte hur folk kan behandla sina hästar dålig och kunna sova gott sen. Även om hon var väldigt fin i slutet kunde jag ju inte låta bli att gråta en hel del bara för att jag var såå arg på mig själv.
Vannis var så söt efter vi ridit. Hon slickade mig i ansiktet sen la hon huvudet på min axel och vi stod så jätte länge. Är så glad hon är så förstående och förlåtande min älskade ögonsten. Jag hoppas hon vet att det inte var hennes fel. Fina fina ponny♥
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0