År 2015 pt.2
Juli.
I Juli hände det inte mycket speciellt heller. Jag och Vannis var ute på många mysiga skogspromenader och hon fortsatte att stå i boxhage. Fick rida min kompis ponny någon gång då och då och det är jag väldigt tacksam över att jag fick. Fick andra erbjudande om att rida hästar men tackade nej till de flesta då jag inte riktigt hade ork. Ville mest umgås med Vannis. Satt ofta på hennes vattenhink i hagen och hon stod och sov i min famn.
Augusti.
Den 4 Augusti var det dags för återbesök igen. Där fick vi inte alls roliga besked. Frambenet hade blivit bra men hon hade inte svarat alls på bak knäet. Vi röntgade höger bakben och fick konstaterat att hon hade pålagringar. Fyy vad jag grät. Det var ingen stor pålagring men att få bort inflammationen skulle bli väldigt svårt. Oddsen var att få bort den var inte speciellt stor. Minns att jag samma kväll for tillbaka till stallet och tog ut henne så hon fick äta lite gräs medan jag grät helt hysteriskt. Trodde verkligen att jag skulle bli tvungen att ta bort henne. Kan inte ens förklara hur jobbigt det var. Fanny tog några jätte fina bilder på oss och jag var rätt säker det skulle bli de sista bilderna.
Men inte det inte, den 25 Augusti for vi tillbaka till kliniken. Mot alla odds hade min ponny blivit frisk!! Veterinären såg rätt chockad ut och det blev jag också. Men oj så glad jag var, grät lyckotårar hela vägen hem!
Några dagar senare satt jag upp på henne för första gången. Lyckan var obeskrivlig! Sen var det bara skritta och sakta men säkert komma tillbaka.
Här har ni ett inlägg om hela hennes skada -> http://agneszedig.blogg.se/2015/september/manga-fragetecken-att-reda-ut.html#comment
Här har ni ett inlägg om hela hennes skada -> http://agneszedig.blogg.se/2015/september/manga-fragetecken-att-reda-ut.html#comment
September.
Vi skrittade på, lättare sagt än gjort med en ponny som äntligen fått sin livsglädje tillbaka. Första veckan var hon väldigt lugn men sen.. Jäklar vad hon var pigg! Var väldigt noga med att ta det lugnt då det inte fanns några garantier hon skulle hålla men det var inte lätt. Hon studsade, stegrade och for åt alla håll och kanter..
Den 21 september "firade" vi även 3 år tillsammans jag och min ponnybus. Vi travade vi för första gången sedan maj och hon började sakta men säkert få tillbaka sina muskler som hon heeelt tappat under de tre månaderna hon enbart stått. I september började jag ta hjälp av Cissi mer också.
Oktober.
I oktober galopperade vi för första gången också. Hon var väldigt lugn när vi galopperade faktiskt. När hon efteråt fattat vad som hänt blev det lattjolajban. Jääklar vad hon blev galen. Vi gjorde även våran första uteritt vilket också gick allt annat än lugnt till.. I slutet av oktober hoppade vi för första gången på 5 månader också! Red för Cissi också och hennes sätt att tänka passade mig och Vannis helt utmärkt. Är så glad jag haft hennes hjälp under Vannis igångsättning. Vannis fick även en hagkompis - treåriga Calera! Det uppskattade hon väldigt mycket.
^Calera
November.
I november var det full rulle. Vi började hoppa lite smått en gång i veckan. Red mycket för Cissi och Vannis blev bara finare och finare för varje gång. Dock så fick jag problem med ryggen. Vissa dagar var det så illa att jag inte ens kunde rida pga. av smärtan. Har fortfarande problem med den men ska nu göra en ordentlig undersökning och även röntga ryggen. Vi var med på glögghoppet och nollade båda klasserna. Hon var så fin även i hoppningen. Man märkte att hon saknat det en hel del.
December.
Började december med att tappa min telefon i toan.. Mindre rolig start på den månaden. Är fortfarande utan telefon haha.. Vi började hoppa lite högre igen och hon hoppade allt utan att blinka!! Jag däremot blundade och bad hehe.. Julafton firades till största del i stallet med min favorit såklart. Årets sista pass blev ju då Pay & jumpen som gick över förväntan. Ett väldigt bra avslut på ett rätt så kasst år så att säga.
Såå... Att sammanfatta det hela har maj-augusti varit de de absolut värsta månader detta år, utan tvekan. Kan man som hästägare möjligen få ett sämre sommarlov? Tror inte det alltså.. Men måste säga att året slutat väldigt bra. Nu är vi igång förhoppningsvis bättre än aldrig förr. Under 2016 kommer ni förhoppningsvis se oss på tävlingsbanorna igen, första tävlingen redan i februari!
Största tacken måste nog gå till Cissi för all hjälp jag fått av henne. Hade det inte varit för henne hade jag väl inte ens galopperat ännu haha. Nu ser jag verkligen framemot vad 2016 har att erbjuda på hästfronten.
Största tacken måste nog gå till Cissi för all hjälp jag fått av henne. Hade det inte varit för henne hade jag väl inte ens galopperat ännu haha. Nu ser jag verkligen framemot vad 2016 har att erbjuda på hästfronten.
Nu är vi back in business!
Kommentarer
Trackback
