http://agneszedig.blogg.se/

Ja det var väl inte exakt igår jag uppdaterade här. Igår sparade jag några bilder från bloggen och som alltid läste jag igeom lite olika inlägg medan. Då märkte jag hur kul det är för ens egen skull att kunna kolla tillbaka på gamla inlägg. Därför tänkte jag försöka uppdatera här lite då och då, mest för mig egna skull. Ingen press att statistiken ska vara bra och därav ingen press att bloggen ska uppdateras x-antal gånger per dag. Det dyker upp ett inlägg när jag har tid och känner för det. Är mycket lättare att skriva långa texter här än på instagram. Vem orkar läsa dom liksom? ;)

 

Just nu har jag många bollar i luften.. För många faktiskt.. Igår(torsdag 13 Oktober) var det tänkt att min nya stjärna skulle anlända. När pappa ringde företaget som skulle transportera hästen har det tydligen blivit ett missförstånd och dom har fullt i lastbilarna.. Förbannat.. Jag vill ha min häst N U! Sätter mig snart i bilen och hämtar hen själv.. Men återigen får jag visat för mig att det är mening med allt som sker. Ca. 10 minuter efter samtalet med transportföretaget ringer familjen som ska ta Vannis på foder och säger att dom inte längre har möjlighet. Tydligen hade dom fått kalla fötter och kände sig inte redo för ansvaret. Förstår dom men var väldigt synd och väldigt dåligt tajmat.. Har allt annat än råd att stå och betala för två hästar.

 

Att få bort Vannis är inte alls svårt egentligen. Har över 70 mejl från intresserade.. Men känns så jobbigt att "börja om", psykiskt jobbigt förstås.. Önskar mer än allt att jag hade ekonomin för två hästar men i dagsläget är det ju inte så. Har fortfarande massor av intresserade så vi får se vad som sker, vill inte stressa något. Det ska kännas 200% rätt. Allt löser sig nog ska ni se. Även om jag mest troligast kommer få leva på vatten och bröd närmaste månaderna ifall det i slutändan blir så att jag stå med två ponnyer. I smyg hoppas jag ju ändå att det blir så, ett tag iallafall. Tyvärr kommer nog mina stackars föräldrar inte ha något annat val än att haka på min ofrivilliga diet haha..

 

Har inte riktigt sjunkit in att min bästavän och andra halva ska flytta till en annan familj. Det är ju min Vannis? Vet dock att detta är det bästa beslutet för oss båda. Jag hoppas bara av hela mitt hjärta att dom nya förstår henne och behandlar henne som den prinsessa hon är. Känns säkert att veta att hon fortfarande är min och skulle hon inte trivas tvekar jag inte en sekund på att ta hem henne igen. Men så länge jag följer min magkänsla och framförallt lyssnar på Vannis så kommer vi hitta det perfekta hemmet! Hon förtjänar det bästa och lite till min guldponny<3